Vårminnen på Facebook
Jag har druckit bubbel på Bofors hotell, firat Ebba 20 år, ridit häst och så har Sara tagit studenten. Har även varit på hotellresa med min man som fyllt 50 år och hunnit bryta handleden. Måste säga att det positiva väger tyngst. Mig är det inte synd om. Våren och försommaren 2019 har varit fantastiska!!
Kramisar
Stabilt
Så där ja, nu är gipset borta och jag ska träna upp handleden igen. Nu vågar jag åter göra saker igen efter återbesöket, när jag vet att läkningen går åt rätt håll och att allt ser fint ut.
Något jag reflekterat över de senaste dagarna är min stabilitet. Jag har alltid övertänkt och grubblat mycket men de här veckorna som jag gått gipsad har gått över förväntan. Visst har jag tänkt och haft låga dagar men i det stora hela har tankarna hållt sig på mattan och jag har inte spårat ur. Ofta så far tankarna iväg när jag är mindre fysiskt aktiv eller när jag inte gör något. Så jag kan konstatera att jag mår hyfsat ok och är stabilare än jag trodde. Så psykiskt så blir nog sommaren 2019 bra. Bara att sätta igång och planera mina semesterveckor nu. Det jag vet redan nu är att Öland kommer att få besök och så blir det kanske en tur till Riga.
Kramisar
Begränsad
Vid den här tiden på året brukar jag vara i ganska god form. Många mil i skogen. Men i år kom en radiusfraktur med tillhörande operation i vägen. Jag sitter här med min gipsade arm och tycker synd om mig själv idag. Saknar känslan av att orka, saknar doften av blommor och skog och jag saknar lugnet i kroppen och knoppen. Ingen vandringsresa är inplanerad. Känns tomt. Jag vet att det ”bara” är tillfälligt men var det tvunget att hända den bästa tiden på året? Känner mig lite låg av att vara så begränsad. Jag vill helt plötsligt göra allt som inte är möjligt. Det är så illa att badkrukan som hatar att visa sig i bikini vill hoppa i sjön.
Nu får det vara färdigt med gnäll för idag, imorgon ska jag till handkirurgen på återbesök och då kanske jag slipper gipset. Håll tummarna för mig då, att allt läker som det ska.
Kramisar
Glad midsommar
My bucket list
Nu är jag grymt uttråkad. Att gå hemma sjukskriven med gips är inte min grej helt enkelt. Fördriver tiden bara.....
Tänker mycket, planerar lite och har det allmänt trist. Bjuder idag på några punkter från min bucket list.
- Vandra på Korsika
- Vinterbada
- Besöka ett koncentrationsläger
- Se rejält norrsken
- Åka till ett paradis-land, typ Maldiverna
- Orka springa en mil ( hatar löpning )
- Gå på galamiddag
- Dyka
- Åka på safari
Det finns massor av saker jag vill göra innan jag tar kvällen.
Har du något speciellt du vill göra/uppleva ??!!??
Kramisar
Vad blir det??!!??
Det blir inte riktigt som jag tänkt mig denna sommar. En fraktur, operation och gips ingick inte i grundplaneringen. Det är motvilligt jag konstaterar att nån vandringsresa blir det inte. Den typen av resa får bli en annan gång. Så nu sitter jag här och funderar. Vad vill jag göra istället?
Om jag blir av med gipset om 1,5 vecka och får en ortos som går att ta av och på så kan jag ju åka på solsemester. Men jag är ganska less på att vila och ingenting göra så det går nog oxå bort. Då tror jag mer på storstad. Vad sägs om Prag eller Krakow? Jag får helt enkelt fundera vidare, någonting blir det, även om jag inte vet vad än.
Har du några bra förslag??!!??
Kramisar
Det onda och det goda
Jag börjar med det goda. Jag har hittat en ny favorit i chokladhyllan. Den är galet god. Behöver tröstäta lite.
Nu till det onda. Var på återbesök för min fraktur förra veckan och det såg inte bra ut. Efter ett besök hos handkirurgen så beslutades det att detta måste opereras. Imorgon är det dax för detta. Ser inte fram emot en sommar med gipsad arm.
Med lite positivt tänkande så inser jag att det kunde vara mycket värre. Bara att gilla läget.
Kramisar
Fy fan vad hon är bra!
Då var det den andra dotterns tur att ta studenten, med bal, mössa, flak och hela alltet. Nu väntar livet för Sara.
Måste erkänna att jag är stolt som attan över båda döttrarna. De har blivit två unga och vackra kvinnor.
Kramisar
Om och om igen
Lättare sagt än gjort!!
Jag tänker och tänker och tänker. Det blir väl så nu när jag inte kan göra så mycket med min brutna arm. Det blir mycket stillasittande och då dyker tankarna upp som ett brev på posten. Tänk om..... Och om och om igen.
Kramisar
