En bedrift!!
Jag måste bara berätta att jag mår ganska bra. Jag överlevde ett besök på Ikea en löningshelg. Var lite svettigt men jag klarade det utan jätteångest och utan lugnande. Det är en bedrift!!
Kramisar
Sol i sikte
Nu säger dom som vet att värme och sol är på ingång. Det passar mig som handen i handsken. Jag har ju som jag tidigare sagt semester. Vi har tagit tag i huset och trädgården men idag är en liten småplock- och vilodag. Jag ska ju orka med ett besök på Loka brunn imorgon ;) ;) . Bara vara några timmar.
Måendet behöver bara vara. Jag behöver tänka i lugn och ro. Och jag behöver vila från tankar. Jag behöver sortera tankarna. Jag behöver komma ikapp mig själv.
Kramisar
Upp och ner
Vad trött jag är på mig själv just nu. Måendet pendlar upp och ner. Ena stunden är allt bra för att sedan dippa. Jag kan inte svara på om det är nån större dipp på gång eller om det bara är något tillfälligt spel mellan öronen. Jag hoppas självklart på det sista alternativet. Det har varit en hektisk vår och jag tror att en bidragande faktor kan vara att jag inte hunnit med mig själv. Jag har mest jobbat och bara sprungit på. Och nu när det lugnat ner sig så måste jag hantera mig själv.
Så nu ska jag ta det piano, jag har semester snart och det känns bra. 3,5 vecka ledigt. Bara 8 arbetspass kvar innan en välbehövlig ledighet. Kämpa!!
Kramisar
Fast ändå inte
Egentligen mår jag ganska bra, fast ändå inte.
Jag har hittat mig själv, fast ändå inte.
Jag vet vad jag vill, fast ändå inte.
Jag lever livet, fast ändå inte.
Jag lever livet, fast ändå inte.
Kramisar
Katastroftankar
Jag går och går och går.
Tiden rusar fram och snart är det maj och det stora äventyret väntar. Ser fram emot allt med skräckblandad förtjusning. Inne i en period med mera katastroftankar och jag har fullt upp med att övertala mig själv att så mycket som du tänker, det kan inte hända i verkligheten......eller kan det göra det??!!??
Kramisar
1:a advent
Då var äntligen november slut och jag börjar december med ångest. En allmän känsla av att inte vara bra nog, orolig över att mitt knä inte ska bli bra. Jag har bara en jobbig känsla i kroppen att jag borde fly för här finns det något farligt. Något stort och läskigt kommer strax att ske, jag vet bara inte vad och det gör mig rädd.
Mindre bra start på julmånaden. Håller tummarna att det bara är en tillfällig Ågren på besök. För så illa att mina piller inte håller jämna steg med all skit vägrar jag. Det är bara en dålig dag punkt slut.
Kramisar
Låg
Energi: Låg
Motivation: Låg
Humor: Låg
Ja, jag tror ni förstår. November suger. Jag är inte deprimerad men fy satan va trist allt är just nu. Jag är låg.
Kramisar
Instängd
Då var semestern slut för denna gången. Och nu är det vardag igen. Regnar på utsidan. Jag sitter på insidan huset och tycker att livet är både bra och dåligt. Det som stör mig mest är att jag inte kan köra bil, så jag kommer ju ingenstans. Äter, jobbar och sover. Är bara hemma och även om huset är stort så kommer väggarna emot mig. Instängd.
Ser dock fram emot helgen som ska bjuda på konsert och hotellövernattning. Så litet ljus i tunneln finns det.
Hur har du det i höstrusket ??!!??
Kramisar
Full rulle
Tittut...
Jag har jobbat i Stockholm, hjälpt till i sekretariatet på dressyrtävling, varit på Oxhälja-marknad i Filipstad. Så det är fullt upp minst sagt. Det är mest trevligheter men det tar också energi. Så jag är ganska trött just nu. Imorgon bär det iväg till huvudstaden igen, utbildningsdag. Bara att hålla i hatten och följa med. Det lugnar sig väl nån gång hoppas jag.
Jag trivs ju med att göra mycket och många saker samtidigt men har nästan lärt mig att det brukar inte hålla i långa loppet. Jag behöver vila och återhämtning med, så jag inte kraschar. Svårt att hitta balansen men jag jobbar på det.
Kramisar
Stabilt
Så där ja, nu är gipset borta och jag ska träna upp handleden igen. Nu vågar jag åter göra saker igen efter återbesöket, när jag vet att läkningen går åt rätt håll och att allt ser fint ut.
Något jag reflekterat över de senaste dagarna är min stabilitet. Jag har alltid övertänkt och grubblat mycket men de här veckorna som jag gått gipsad har gått över förväntan. Visst har jag tänkt och haft låga dagar men i det stora hela har tankarna hållt sig på mattan och jag har inte spårat ur. Ofta så far tankarna iväg när jag är mindre fysiskt aktiv eller när jag inte gör något. Så jag kan konstatera att jag mår hyfsat ok och är stabilare än jag trodde. Så psykiskt så blir nog sommaren 2019 bra. Bara att sätta igång och planera mina semesterveckor nu. Det jag vet redan nu är att Öland kommer att få besök och så blir det kanske en tur till Riga.
Kramisar
Begränsad
Vid den här tiden på året brukar jag vara i ganska god form. Många mil i skogen. Men i år kom en radiusfraktur med tillhörande operation i vägen. Jag sitter här med min gipsade arm och tycker synd om mig själv idag. Saknar känslan av att orka, saknar doften av blommor och skog och jag saknar lugnet i kroppen och knoppen. Ingen vandringsresa är inplanerad. Känns tomt. Jag vet att det ”bara” är tillfälligt men var det tvunget att hända den bästa tiden på året? Känner mig lite låg av att vara så begränsad. Jag vill helt plötsligt göra allt som inte är möjligt. Det är så illa att badkrukan som hatar att visa sig i bikini vill hoppa i sjön.
Nu får det vara färdigt med gnäll för idag, imorgon ska jag till handkirurgen på återbesök och då kanske jag slipper gipset. Håll tummarna för mig då, att allt läker som det ska.
Kramisar
My bucket list
Nu är jag grymt uttråkad. Att gå hemma sjukskriven med gips är inte min grej helt enkelt. Fördriver tiden bara.....
Tänker mycket, planerar lite och har det allmänt trist. Bjuder idag på några punkter från min bucket list.
- Vandra på Korsika
- Vinterbada
- Besöka ett koncentrationsläger
- Se rejält norrsken
- Åka till ett paradis-land, typ Maldiverna
- Orka springa en mil ( hatar löpning )
- Gå på galamiddag
- Dyka
- Åka på safari
Det finns massor av saker jag vill göra innan jag tar kvällen.
Har du något speciellt du vill göra/uppleva ??!!??
Kramisar
Om och om igen
Lättare sagt än gjort!!
Jag tänker och tänker och tänker. Det blir väl så nu när jag inte kan göra så mycket med min brutna arm. Det blir mycket stillasittande och då dyker tankarna upp som ett brev på posten. Tänk om..... Och om och om igen.
Kramisar
Stabilt
Hej, har nyligen varit på uppföljning på psyk. Träffade faktiskt en riktigt bra överläkare denna gång. Planen är att fortsätta som jag gör, det verkar ju fungera. Så här länge har jag nog aldrig varit så här stabil. Heja mig!!
Jag har en bra balans mellan jobb och privatliv. Det rullar på och jag trivs med mina nya arbetsuppgifter. En utmaning som kräver lite av mig. Jag gillar utmaningar.
Vandringssäsongen har börjat och jag mår så gott i skogen. Hoppas tappa lite vikt nu igen, säger den ständiga bantaren haha. Ja, det var väl allt för idag. Imorgon kör vi ny vecka igen, tiden bara flyger fram. Tänkte avsluta med att säga att jag älskar årstiden och känslan av att sommaren ligger framför mig. Ser fram emot nya äventyr!!
Kramisar
Monster
Så sant, alla dessa nattmonster 😱
Kramisar
Att bryta en dålig vana
Jag måste skryta lite, jag har inte rökt på 11 dagar. Sparat 550kr redan. Men jag har så svårt att se mig själv som icke rökare. Försöker hela tiden intala mig att det är inte slutet på någonting, det är början på någonting annat.Det är så vansinnigt tråkigt att inte röka, börjar känns mig deprimerad igen, men det kan ju vara nåt tillfälligt. Försöker att inte göra sån stor grej av det helt enkelt. Men nåt som inte är enkelt, det är att inte äta istället för att röka. Jag kämpar ju med att försöka gå ner i vikt oxå.
Ni hör ju, inte röka, inte äta......vad ska jag göra??!!??.
Vi får se var detta leder, om jag blir rökfri eller inte.
Kramisar
Lite om min psykiska ohälsa
Vad har du för sjukdomar/diagnoser?
Jag lider av depression och har mycket ångest. Insjuknade troligen redan i tonåren men sökte inte vård förrän 2001,när jag var 28 år.
Vilka symtom/svårigheter har sjukdomen/diagnosen?
Det läskigaste med att vara deprimerad är nog självmordstankar och självmordsplaner. Vi får inte glömma bort att det kan vara en dödlig sjukdom.
Vilka symtom/svårigheter har just du?
Jag blir väldigt lätt rastlös och då vill jag ha allting gjort, jag har jättesvårt med medveten närvaro och att vara här och nu. Ångesten påverkar mitt sociala liv då jag undviker platser med mycket folk. Jag har även ett komplicerat förhållande till mat, antingen äter jag inte alls eller så äter jag för mycket så jag pendlar otroligt mycket i vikt. Jag skulle kunna skriva en bok om svårigheter men det blir nog för tråkigt att läsa, men det blev några exempel i alla fall.
Har du släktingar med liknande sjukdomar/diagnoser?
Har faktiskt ingen koll på det, ingen i min närmaste familj har nån psykiatrisk diagnos vad jag vet
Har du varit i kontakt med psykvården? Hur länge?
Har haft kontakt med primärvård,företagshälsovård och psykiatrin sedan 2001.
Vad är din erfarenhet av psykvården?
Jag har mestadels positiva saker att säga om vården jag fått, i de flesta fall har jag varit delaktig i och fått vara med och påverka behandlingen. Det gäller både för öppen och slutenvården.
Lever du i en relation?
Japp, gift sedan 2000 och vi har 2 tonåringar hemma :)
Ger dina sjukdomar/ diagnoser några svårigheter när det gäller en relation?
Jag har en otroligt stabil make och 2 självständiga barn så jag kan inte säga att vi har det svårare än andra när det gäller min sjukdom.
Vad skulle du vilja att andra människor visste om dina problem eller visste allmänt om psykisk ohälsa?Jag vill förmedla att alla berörs av psykisk ohälsa och det kan drabba vem som helst. Vi är också vanliga människor. Att blogga om våran kamp för ett normalt liv är ett sätt att visa att det som inte syns, det finns ändå.
Ont, det gör ont..
Om man bortser från nattlig ångest, ja då är det ganska bra. Mycket jobb för tillfället men det är väl bara att vänja sig. Jag börjar ju jobba heltid från 1:a mars. Längtar så efter nya arbetsuppgifter. Spännande ska det bli och utmanande. Precis vad jag behöver och en god natts sömn skulle också sitta fint.
Kramisar
Helt utan anledning
Kramisar
I väntan på fallet
Det är lite så jag tänker när jag mår bra. Nästa gång jag kraschar, då vet jag minsann hur jag ska hantera det och det blir inte så farligt. Undrar varför jag ens tänker så för det har ju aldrig blivit så enkelt tidigare. Nu är jag inte speciellt låg så det är lugnt för stunden men tassar lite på tå, det har varit hyfsat stabilt länge nu så jag tror fallet är nära nu.
Konstigt fenomen, att inte kunna släppa det dåliga när det är bra, att det alltid ska göra sig påmint.
Ja, ja bara att ”leka” optimist, bita ihop och carpe fu**ing diem eller nåt sånt.
Trevlig helg!! Själv är jag ledig fyra dagar. Whoop whoop!!
Kramisar
