Som ett oskrivet blad framför mig

 
Då är det nytt år igen. Internationella pizzadagen, vilket självklart har uppmärksammats. Det finns alltid något att fira.
Detta år hoppas jag fortsätter lika bra som förra slutade. Jag vill se lite förändringar, jag vill resa och jag vill vandra. Hoppas på ett år utan depressioner och ångest, men det är nog att hoppas på för mycket. Lite som att önska i ena näven och skita i den andra för att se vad man får mest av. Jag skulle inte vilja kalla det pessimistiskt tänkt utan mer realistiskt. Min psykiska ohälsa tar inte ett sabbatsår så det är bara att hålla i hatten och följa med.
 
Nu kör jag full fart framåt!!
 
 
 
Kramisar

Kommentarer
Postat av: S(Ord2)

Jag tycker att det är okej att hoppas och vara realist samtidigt. Det blir som det blir. Fast det får ju gärna bli bra. :) Kram!

Svar: Nån gång måste det väl ändå vara min tur att må bra. Kanske är 2019 mitt år!! Kram
Cecilia Hansen

2019-01-02 @ 09:24:10
URL: http://ord2.wordpress.com
Postat av: Evahle - en blogg om psykisk hälsa

Håller tummarna för dig att 2019 kommer bli fantastiskt!

Svar: Tack, nu kör vi 2019 och nån gång ska väl det bli mitt år😛
Cecilia Hansen

2019-01-08 @ 23:28:57
URL: http://evahle.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0