Då var äntligen november slut och jag börjar december med ångest. En allmän känsla av att inte vara bra nog, orolig över att mitt knä inte ska bli bra. Jag har bara en jobbig känsla i kroppen att jag borde fly för här finns det något farligt. Något stort och läskigt kommer strax att ske, jag vet bara inte vad och det gör mig rädd. 
Mindre bra start på julmånaden. Håller tummarna att det bara är en tillfällig Ågren på besök. För så illa att mina piller inte håller jämna steg med all skit vägrar jag. Det är bara en dålig dag punkt slut. 

 

Kramisar