Precis så här är det att leva med återkommande depressioner och ångest. Det slutar aldrig men med lite tur så kan det gå lång tid mellan skoven. Jag lider av psykisk ohälsa, men det vet ni ju redan ;). Men jag är varken svag eller oberäknelig, bara så ni vet :). Just nu är jag på väg tillbaka och strävar mot punkten "I start to belive again". Med lite tur och jävlar anamma så blir det en symtomfriare sommar. Lite ångest här och var, det har jag lärt mig att hantera och leva med så det skrämmer mig inte så mycket längre. 

Jag lever fortfarande och det är jag glad över för när det är som värst så saknas livslusten och hur man än vänder och vrider på det så kan sjukdomen ha dödlig utgång och det är något som gör mig rädd. 

Men just idag känns det hoppfullt inför sommaren......

 

 

 

Kramisar