Tankekraft

Jag vill också vara bra på positivt tänkande. Jag är så sjukt avundsjuk på alla som har kontroll på sina tankar och kan välja att tänka positivt. Jag vill inte höra att det är bara att rycka upp sig eller att det är bara att välja vilka tankar man tänker.

Jag har nämligen  inte alltid kontroll på mina tankar, utan mina tankar kontrollerar mig ibland (alldeles för ofta om du frågar mig).

Då är det omöjligt att välja tankar själv. För vem väljer negativa tankar, självmordstankar och katastroftankar. De bara finns där och tynger ner tillvaron och gör livet svårare att leva. Ingen väljer psykisk ohälsa, och ingen väljer att må dåligt. 

Kramisar

Äsch, inte är det någon som har kontroll på alla sina tankar. Inte på riktigt. Eller, jag har en gång levt i en miljö där man lärde sig att ständigt lägga locket på om minsta lilla negativitet kom upp och så på med ett supersmajl. Du vet, som Mat-Tina på tv. Vi gick runt som psychon allihop. Gick inte att ha en enda ärlig konversation eller relation. Nu vill jag ha mina tankar som de är, bra eller dåliga, bara mänskliga. Har några knep för att hindra de dåliga från att gå från tanke till handling, men annars tröttnar de faktiskt ofta ganska snabbt om jag låter dem vara och inte försöker försköna dem.

Haha, jag är nog hellre realist än optimist, mindre risk för att bli besviken.

En kompis råkade häromdagen ut för att när hon gick ut stod en granne hon inte direkt känner i sin trädgård och sa "det måste vara skönt att vara hemma hela dagarna"... Undrar om grannen hade tyckt att det var lika skönt om han på köpet fick genomlida självmordsförsök, inläggningar på psyk, tung medicinering i åratal med massor av biverkningar, krångel med myndigheter, minimal sjukpenning, och ständig stigmatisering... Vem väljer det?

Jag ignorerar inte att olika personer funkar olika. En del sätter upp stora mål och blir jättelyckliga, och det är ju bra. Men det är extremt sällan som tillvaron är svart eller vit.

Kram!

Jag tänker att de negativa tankarna bara fortplantar sig själv. Medan det krävs mycket vilja att omvända negativa tankar till positiva.
Och man kan inte "bara" ta sig i kragen. Utan mer jobba sig upp i den. Under förutsättning att ork finnes.
Blir så uttjatat trött på folk i min närmaste omgivning som tror att psykisk ohälsa bara är lättja och martyrskap.
Jag har blivit bättre på att envisas med att försöka se saker från den ljusa sidan, att inte älta osv. Men som S säger... Jag tror inte på att någon kan kontrollera sina tankar. Inte till fullo. För de styrs ju av våra känslor och vice versa...
Jag tycker att man måste få känna dåliga tankar. Att ibland stanna upp och betrakta dem. Men visst. När det är självdestruktivitet och suicida tankebanor då kan man hålla sig för skratt.
Nu är jag ju "begåvad" med ett otroligt pendlande humör. Så. Jag kan alltid trösta mig med att dåliga dagar ebbar ut. Förr eller senare. Och då gäller det att verkigen suga tag i det där braiga.
Hurtigt va?