Jag är jag och jag lever
Precis så långt ner i träsket har jag varit men tack och lov, jag överlevde och är mig själv igen fast jag är ordentligt tilltufsad. Jag är fortfarande inte så stabil att jag kan säga att jag är frisk men det finns ett hopp om att jag kan få tillbaka mig själv och att ångesten inte styr hela tillvaron.
Det var fint formulerat, klockrent, det där sista om räkmackor och att försöka leva sitt liv så gott man kan hur det än ser ut. <3
Det var fint formulerat, klockrent, det där sista om räkmackor och att försöka leva sitt liv så gott man kan hur det än ser ut. <3
Det var fint formulerat, klockrent, det där sista om räkmackor och att försöka leva sitt liv så gott man kan hur det än ser ut. <3
Det var fint formulerat, klockrent, det där sista om räkmackor och att försöka leva sitt liv så gott man kan hur det än ser ut. <3
förlåt för alla dubbelpostningar, blev visst lite ivrig. :/
Hur är upplägget på fjällräven classic? Oavsett hur så är det ju fantastiskt att ta sig ut!
Jag skulle verkligen ha velat slippa vara "så här", slippa all ångest och allt. Men samtidigt tänker jag att det nog har gjort mig mer ödmjuk, gett mig ett större djup och helt enkelt gett mig en större förståelse. Så, även om det är asjobbigt from time to time tror jag att det fört något gott med sig också. Förvisso svårt att tänka så för det mesta, men det har ju ändå tagit del i att forma mig till den jag är idag. Jag antar att det jag försöker säga är att trots att psykisk ohälsa är fördjävligt finns det förhoppningsvis något positivt man har fått ut av det. Massa kramar.