"En sak i taget, allt har sin plats.

 En sak i taget, allt har sin tid."

 

Att skriva kloka ord är plättlätt, men att leva så, det är fasiken inte lika lätt. Jag kan med säkerhet säga att när det kommer till mig själv så kommer jag aldrig bli klok som en uggla. Jag har alldeles för dåligt tålamod, jag har tankar som inte är goda, jag har ett inre kaos som tillåter att känslorna löper amok.

Tänk om jag fick vakna och att allt det här bara var en mardröm, men det är min verklighet. Många dagar med känslan av att mitt bästa inte är gott nog.

Jag är för tillfället varken frisk eller sjuk utan står som en fåntratt i mitten och vet inte vad jag ska göra. Det går alldeles för sakta framåt och jag vill inte spendera mer tid på att stampa på ett och samma ställe. Det kryper i hela kroppen. Nu måste det väl vara min tur att få tid att må bra, min tur att få tid att skratta och le.

Jag är så trött på att vara trött på mig själv, jag är trött på att vara trött.

 

Men jag ser fram emot december, julpussel. lussebullar och förhoppningsvis julklappar =)

 

 

 

Kramisar