En kort kvällspromenad i lugnt tempo tillsammans med Geir påminnde mig om att Attans vad ont och mörbultad kroppen är flera dagar efter att hästen och jag smakade på underlaget för 2 dagar sedan.

Ett knippe blåmärken, ont i midjehöjd på en sidan av ryggen, ena handleden ömmar i vissa rörelser och det värker ovanför vänster knä.

 

 

Roten till det onda heter Felix och kattskrället dök upp från ingenstans och hoppade ner från läktaren någon meter framför mig och Prinsen. ( För bakom eller inte alls-det alternativet finns nog inte i en katt-hjärna )

Både jag och Prinsen gick omkull och få några delar av kroppen under hästen är mindre behagligt.

 

Livrädd kastar sig hästen upp och där hänger jag inte riktigt med och balansen räcker inte till så det blev en flygtur för att känna på underlaget yttligare en gång.....

Tacksam att varken jag eller Prinsen skadade oss allvarligt, men jag misstänker att det tar några dagar innan tant Cecilia har läkt ihop så jag kan rida utan att det ömmar och gör ont överallt.

Hästen är redan igång som vanligt =)

 

 

Kramisar