Det krävs två fötter för att bära upp min kropp. Och det krävs fyra för att bära upp min själ.

Älskar min ponny och jag har svårt att se mig själv i ett liv utan hästar. Det är helt otroligt att jag för 7 år sedan var extremt rädd för dessa djur, även de minsta skrämde mig. Har helt klart botat min hästrädsla och kämpar på i sadeln, nån gång ska väl även jag bli ryttare. Och tro det eller ej, jag har inte bråttom att lära mig rida bättre och jag känner ingen press på mig (ok ibland gör jag det).Men oftast är det bara kul och jag nöjer mig med små framsteg. 

Dagens ridpass gick inte alls bra, jag och Dansken jobbade på helt olika saker idag men det gör inget, nästa pass kan bli bra :)

Kramisar