I väntan på bättre tider



Jag gör som många andra. Jag väntar på jul, jag väntar på nyår. Jag väntar så mycket att jag Ibland glömmer just nu. Men just nu är inte så kul, mycket ångest som jag hör och häpna, hanterar ganska bra. Jag tillåter den att finnas där och stressar inte upp mig speciellt. Och jag räknar med att den försvinner inom några veckor. Jag har ju en jul att fira och en nystart att se fram emot. 2020 ska bli fantastiskt har jag tänkt mig. 
Visst låter det bra, kanske lite för bra men va f-n..... Det är ju inte förbjudet att önska. Något som jag vet är att jag måste börja träna i alla fall, har kommit så långt som att jag har köpt ett gymkort. Fast jag har svårt att motivera mig att komma iväg, Ångesten gör det inte direkt lättare. Det får bli i samband med min nystart ;) just nu ska jag prioritera julfilmer, böcker, skumtomtar och julstök. Var sak har sin tid. 

 
 
Kramisar

1:a advent


Då var äntligen november slut och jag börjar december med ångest. En allmän känsla av att inte vara bra nog, orolig över att mitt knä inte ska bli bra. Jag har bara en jobbig känsla i kroppen att jag borde fly för här finns det något farligt. Något stort och läskigt kommer strax att ske, jag vet bara inte vad och det gör mig rädd. 
Mindre bra start på julmånaden. Håller tummarna att det bara är en tillfällig Ågren på besök. För så illa att mina piller inte håller jämna steg med all skit vägrar jag. Det är bara en dålig dag punkt slut. 

 
Kramisar

RSS 2.0